Göta hovrätts dombok

Blekinge den 2 December 1730

Tingsrättens i Bräkne härad rannsakningar och dom över båtsmanshustrun Sissa Jönsdotter, som för vållande till Båtsmannens Jöns Nykommens död är anklagad. Emedan hon vid det tillfället slagsmål emellan henne och Nykommens hustru Ellena Jönsdotter uppkommit, och då Jöns Nykommen, som av örnskott sängliggande varit, uppstigit och skiljt dem åt, honom så illa på hans hemlighet hanterat och slitit, att han efter 3 veckors förlopp död blivit. Vartill Sissa så vida nekat, som hon honom icke rört mer än med en Knippel, därmed hon slagit honom på händerna. Men emedan Jöns Nykommen icke allenast för sin hustru, utan ock för Gumme Svensson i Bökemåla klagat att Sissa illa slitit honom, så att han blygdes för någon människa det uppenbara. Och Jöns alltsedan han så blivit hamblader stadigt klagat över värk i korsländen, ljumskarna och knäna med ett jämmerligt rop, nätter och dagar, till sitt yttersta, då han ropat Sissa, Sissa. Samt fältskären Johan Jacob Steinheuser, som den döde besiktat, edeligen vittnat, att kloten varit sönderslitna, så att de hängt lång neder och varit åtskilda, varigenom han i mangel av skötsel döden ljutit. Men den övriga kroppen hel frisk och sund. Ty har tingsrätten i följe av 1 Cap: dråpmålsbalken med vilja dömt Sissa Jönsdotter, att giva liv för liv, som Kungliga Hovrättens omprövande är underställt.

Resolutio.

Av de insända rannsakningar har Kungl. Hovrätten om detta mål gjort sig behörigen underrättad och befunnit, att ehuruväl Båtsmanshustrun Sissa Jönsdotter icke kunnat bringas till att bekänna det hon skadat Jöns Nykommen på sin hemlighet. Har hon dock icke kunnat neka med mindre slagsmål emellan henne och Jöns Nykommens hustru varit, och att Jöns Nykommen, som av örnsprång till säng legat, vid det tillfället uppstigit och skiljt dem åt, och att Sissa då, efter egen bekännelse slagit honom med en Knippel på händerna, ifrån vilken tid Jöns Nykommen över hamblande och skadande på sin hemlighet klagat på Sissa allt till sitt yttersta, samt av rannsakningen erhålles att Jöns Nykommen icke haft någon skada på sin hemlighet, innan hans hustru och Sissa med varandra i slagsmål råkat, och han då skiljde dem åt. Fältskären Johan Jacob Steinheuser, som den döde besiktigat, jämväl efter avlagd ed vittnat, att Jöns Nykommens hemlighet varit söndersliten, och att han i brist av tidig skötsel av denne skadan döden ljutit. Fördenskull som Sissa Jönsdotter icke blivit förvunnen hava varit villiande, men av förenämnde skäl likväl finnes vara vållande till Jöns Nykommens död. Alltså prövar Kungl. Hovrätten rättvist, så vida ändra Tingsrättens dom, som Sissa Jönsdotter skall avstraffas med Tjugo par ris, tre slag av vart paret, samt stå en söndag på pliktepallen och avlösas. Jönköping den 2 december 1730.

Tillbaka