Tjust härads dombok den 28/5 1774

Paragraf 10.

Kronolänsmannen välaktade Carl Gustaf Åhlund, har inkallat Gästgivaren i Skedshult, Johan Nilsson boende i Öndal, för det han försummat skjutsa efter Tour, som är uti mars månads dagbok annoterat och klagomål gjort, varför påstås plikt.

Vid upprop inställde sig Actor och för svaranden dess svåger, Måns Nilsson i Öndal.

Kronolänsmannen framgav mars månads dagbok, varest under den 1:e samma månad Skepparen Magnus Biberg tecknat, det han förmedelst Johan Nilssons försummelse blivit uppehållen 2 1/4 timma, och måst leja en piga att gå till Gästgivaren som bor i Öndal, att skaffa skjuts.

Svaranden invänder, att Bonden Anders Andersson, som han antagit på sin andel av Skedshult, hade lovat att svara för honom, som i dess börd vid gästgiveriet kunde påkomma. Vilket Kronolänsmannen icke kan antaga för giltig ursäkt, helst sådant icke är bevisat, och det ackord som varit emellan Gästgivaren och Bonden, ej bör hindra resande i dennes fortkomst, och resande ej heller må vara underrättade om det ackord som kan vara träffat emellan Gästgivaren och Landboen, utan påstår att svaranden bör plikta för dess försummelse, och må han själv tilltala dess Landbo, och söka sin ersättning av honom bäst han gitter.

Utslag.

Som det uppehåll, varöver Skepparen Biberg i mars månads dagbok klagat, och varför Johan Nilsson i Öndal av Kronolänsman Åhlund nu tilltalas, av den anklagade icke kunnat bestridas och förnekas, att därav vara tillkommet, det Johan Nilsson, vilken är boende i Öndal, icke gjort vederbörlig och tillräcklig säker anstalt, vid de honom såsom därjämte varande gästgivare, på en andel av Skedshult, åliggande skyldigheters iakttagande, helst de av svaranden föreburne ursäkter icke kunna antagas för giltiga, då det ovedersägligen förbliver Johan Nilssons skyldighet, att så överenskomma med den på dess andel i Skedshult varande Landboende, att resande ej må sättas i lidande och uppehåll, och i annor fall själv ansvara för den vid sådant förevattande timande olägenhet. Så kan ej heller Johan Nilsson undgå, att i stöd av 28 Cap. 7 § Brottsbalken, plikta 1 daler silvermynt för en timmas tid, som Skeppare Biberg blivit uppehållen, genom svarandens försummelse sistlidne mars månad, utöver den tid lag tillåter en resande skäligen på hästar vänta må. Och åtvarnas allvarligen, att framgent taga sig noga tillvara, för all försummelse vid de honom åliggande skyldigheter.

Tillbaka