1949

 

Färgareveteran i Skedshult 85 år

 

När lägenhetsägaren och f.d. färgaren Hjalmar Wisberg i Öndal, Skedshult, på lördag fyller 85 år har han också i precis lika många år bott i samma fastighet. Lägenheten Karlsholm som han alltjämt bebor, uppfördes nämligen 1860 av hans far och den 19 november 1864 såg Hjalmar Wisberg dagens ljus där första gången. I hela sitt liv har han sedan blivit den lilla uknabyn trogen. I mycket unga år fick han börja arbeta och det var i fosterfaderns färgeri. Hans far dog nämligen när Hjalmar var liten och modern gifte om sig. I färgeriet satte sig så småningom unge Hjalmar in i yrkets alla finesser och gjorde många resor runt om i socknarna och tog upp gods till beredning.

  - Mellan klockan 2 och 3 om mornarna klev vi opp när vi skulle ut och hämta gods, berättar den gamle. På den tiden hade socknarna sina särskilda torgdagar en gång i månaden. Det var i Skeppsgården i Östra Ed, Loftahammar, Överum, Edsbruk osv. Då kom bondmororna med sitt garn och sina vävnader som de ville ha färgade. Och dom som lämnat gods till oss föregående torsdag fick tillbaka detta i färdigt skick. Det blev långa dagar, för vi kom inte hem förrän sent om kvällen. Men det var intressant att färga. Färgningen ja, den skedde i stora kopparkittlar och det var ett hantverk så gott som något. Allt material måste förstås hängas till tork efter genomgången procedur, men vad beträffar tygerna så fordrade de en särskild behandling. Tyget skulle pressas eller stampas så det fick en finare yta och inte blev så tjockt. Å det var ett knoggjöra! Men så kom spinnerierna till och då tog de också hand om färgningen, så de små färgerierna de försvann. 1908 slutade vi här och startade bageri istället och det hade jag till för något år sedan, då min son Evert tog hand om det. Dvs. bakat har jag aldrig själv gjort, det har gumman min – jag skötte ugnen och lite av varje. Så nog har vi stått i. förr fanns föresten även garveri och bryggeri i Skedshult, men de upphörde liksom färgeriet. Det ändrar sig. Lite annorlunda såg det också ut i Vindån, ska jag säja. Tänk vad fisk det var förr både i den och Vindomen. När ålen ”vandrade” upp i ån på våren brukade jag sätta ut ryssjor och det blev inga dåliga fångster. Jag kunde sälja för 700 kronor ål när säsongen pågick. Och vilka gäddor man kunde få opp! Nej nu är det inte mycket bevänt med fisket.

 

Tillbaka